19
Bokförslag lämnas av utgivare/redaktör senast tisdagen den 19 november, en vecka innan redaktionsrådsmötet tisdagen 26 november, till Kriterium: info(snabel-a)kriterium.se. Instruktioner för bokförslag kan du läsa här.
Kommande redaktionsrådsmöten: Inlämning av bokförslag/utlåtande senast torsdag 12 december till redaktionssrådsmötet torsdag 19 december.
Kriteriums redaktionsråd består av ett antal vetenskapliga representanter från olika discipliner och lärosäten. Dessa bedömer i det första steget synopsis och förslaget på vetenskapligt ansvarig, och i det andra steget att granskningen utförts tillfredsställande samt de förändringar i manus som gjorts utifrån granskningen.
24
Bokförslag lämnas av utgivare/redaktör senast torsdagen den 24 oktober, en vecka innan redaktionsrådsmötet torsdagen 31 oktober, till Kriterium: info(snabel-a)kriterium.se. Instruktioner för bokförslag kan du läsa här.
Kommande redaktionsrådsmöten: Inlämning av bokförslag/utlåtande senast torsdag 24 oktober till redaktionssrådsmötet torsdag 31 oktober. Inlämning av bokförslag/utlåtande senast tisdag 19 november till redaktionssrådsmötet tisdag 26 november. Inlämning av bokförslag/utlåtande senast torsdag 12 december till redaktionssrådsmötet torsdag 19 december.
Kriteriums redaktionsråd består av ett antal vetenskapliga representanter från olika discipliner och lärosäten. Dessa bedömer i det första steget synopsis och förslaget på vetenskapligt ansvarig, och i det andra steget att granskningen utförts tillfredsställande samt de förändringar i manus som gjorts utifrån granskningen.
29
Kriterium-bok presenteras på Forskartorget, kl. 11:20-11:35 i samarbete med Makdam. Den engagerade reportern: Svenska sociala reportage 1910–2010 av
Cecilia Aare.
27
Kriterium-bok presenteras på Forskartorget, kl. 16.15-16.30 i samarbete med Nordic Academic Press.
Politiskt aktörskap i en omvandlingstid: Sverige 1880–1930 av
Anton Jansson, Josefin Hägglund, Erik Bengtsson (red.)
26
Uttrycket ”att fästa sig vid staten” är en omskrivning för att ingå äktenskap: när en man gifte sig ansågs han också fästa sig vid staten och bli en kugge i ett större sammanhang. Äktenskapet sågs i slutet av 1700-talet som ett fundament för samhällsordningen. Men vad låg bakom den uppfattningen och hur diskuterades frågor om äktenskap?
I riksdag, tidningar, pamfletter och rådgivningslitteratur lade skribenter och andra debattörer ut texten om varför äktenskapet var så viktigt och hur äkta makar skulle leva sina liv för att gynna det allmänna bästa. Sprätthöken, tyrannen och toffeln var, tillsammans med regeringslystna och flärdfulla fruntimmer, några av de figurer som förekom. Karaktärerna fungerade som avskräckande exempel och bidrog till att forma de normer om kön, arbete, ansvar som präglade Sverige kring sekelskiftet 1800.
Läs boken.
Läs pressrelease.
09
I antologin möter läsaren tio personer som på ett eller annat vis agerade politiskt decennierna kring förra sekelskiftet. Dessa personer tillhörde olika politiska läger och slogs för skilda ideal, men gemensamt har de att de försökte göra avtryck i en komplex och föränderlig politisk värld. Fokus för antologin är därmed tvåfaldig: dels ställs här själva förändringen i centrum, genom att det visas hur dessa individers position och situation skiftade, eller hur de reagerade på och tolkade samhällsomvandling. Dels finns också ett fokus på själva aktörskapet, vilken typ av handlande som personerna gjorde för att försöka vrida politiken i önskad riktning.
Läs boken.
Läs pressrelease.
25
HumVerkan: Opinionsbildning och öppen forskning - Humtank och Kriterium fyller 10 år!
25 april kl 15-17 i hörsal J222, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
PROGRAM
15.00 Inledning av Andrea Castro, vicedekan för forskning
15.10-15.50 Panelsamtal om Humtank
Medverkar gör bland andra Humanistiska fakultetens tidigare representanter Ida Östenberg, Magnus P. Ängsal och Daniel Brodén.
16.00-16.40 Panelsamtal om Kriterium
Medverkar gör bland andra Åke Ingerman, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten och ledamot i styrgruppen för Kriterium, Maja Pelling, universitetsbibliotekarie och nationell samordnare för Kriteriums redaktionsråd, Åsa Arping, dekan vid Humanistiska fakulteten och tidigare huvudredaktör för Kriterium, Helena Francke, utvärderare av pilotprojektet Kriterium 2015.
16.40-17.00 Avslutande diskussion och frågor
17.00 Födelsedagsmingel
04
I antologin utforskas hur motståndet mot olika former av rasism bedrivs och förkroppsligas bland grupper av människor som på en mängd sätt, ofta motsägelsefullt, sällan framgångsrikt, men alltid envist och framåtblickande drömmer bortom rasismer. Antologin illustrerar antirasismens bredd, men analyserar också dess problem och svagheter.
Läs boken.
Läs pressrelease.
22
Författaren och översättaren Hélisenne de Crenne (pseudonym) publicerade år 1541 sitt fjärde och sista verk: en prosaadaption av de fyra första böckerna i Vergilius epos Aeneiden. Verket trycktes hos Denys Janot och dedicerades till kung Frans I. Crennes version av Aeneiden har i mångt och mycket en tematik som påminner om hennes tidigare, egenskrivna, böcker; i alla sina verk intresserar hon sig för kärleken och dess konsekvenser, hon har också ett tydligt fokus på känslor i allmänhet. Detta blir inte minst tydligt i vergiliusadaptionen, som författarna menar utgör en nyckel till hela hennes produktion. Den föreliggande boken är den första editionen sedan originalutgåvan av helheten av hennes text.
Läs boken.
Läs pressrelease.
08
Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket, i handböcker och bland genrens supportrar. Men vad döljer sig bakom idealet? Och hur ser engagemanget ut när det omvandlas till text? Den här boken lyfter fram reportage av några av 1900-talets mest hyllade svenska reportrar och synar på vilka sätt texterna förmedlar ett engagemang till läsaren. De narratologiskt grundade analyserna utförs mot en bakgrund av skiftande idéer om en reporters samhällsroll. Det visar sig att engagemanget ofta är tidsanknutet och kan motarbetas av generaliserande värderingar om porträtterade människor. Här blir skillnaden mellan inlevelse och medkänsla avgörande.
Läs boken.
Läs pressrelease.
29
Läs Under strecket idag i Svenska Dagbladet om Vetenskapen som försvann av Martin Ericsson, kvalitetsgranskad och publicerad genom Kriterium. "Ett kunskapsfält där rasbiologin ligger på lur" av Nils Uddenberg. Läs boken.
27
Det sena 1900-talet kan kallas för marknadens tid. Hur gick det till när marknaden sprängde sina ramar och skapade ett nytt historiskt moraliskt rum och vad fick det för konsekvenser att ”marknaden” – som institution, ideal och metafor – fick en central roll i det svenska samhällslivet?
Den nya marknadslogiken gjorde djupa avtryck i politiken men den förändrade också människors vardagsliv, språkbruk och referensramar. I antologin analyserar femton framstående historiker olika beståndsdelar i händelseförloppen från 1970-talet och framåt.
Läs boken.
Läs pressrelease.
22
Samtida mediehistoria är ett snabbt växande forskningsområde som sträcker sig långt bortom traditionella studier av medieteknologier eller institutioner som press, radio, film och TV. De åtta bidragen i antologin analyserar efemära, vardagliga fenomen som länge förbisetts av forskningen och visar samtidigt styrkorna hos ett brett mediabegrepp.
Läs boken.
Läs pressrelease.
18
I boken genomförs den första systematiska undersökningen av svensk rasforskning från 1930-talets mitt och fram till början av 1970-talet. Det är en historia om en rasvetenskap som överlevde andra världskrigets fasor och längre än vi kanske vill tro höll emot när kritiken växte under efterkrigstiden. Det är också en historia om Statens institut för rasbiologi som aldrig lades ner, utan levde vidare i annan form och under annat namn.
Läs boken.
Läs pressrelease.
11
I boken undersöks hur nordiska litterära klassiker omtolkats till tecknade serieversioner. Författarens genomgång visar hur serietecknarnas tolkningar rör sig kors och tvärs över språk- och mediegränser till nya tider och kulturella sammanhang. Serieformen har tidigare negligerats i forskningen och Storskog lyfter fram denna spännande visuella form med dess estetiska, tekniska och narrativa specialiteter i fokus. Genom koncentration på seriemediets specifika tillgångar och format tas läsaren med på en engagerande resa i visuell berättarteknik.
Läs boken.
Läs pressrelease.
06
När adelsdamen Anna Johanna Grill 1788 reste till England gjorde det stora utbudet av konsumtionsvaror ett djupt intryck. Hur såg det ut i Stockholm vid samma tid? Fanns det särskilda shoppingstråk, vem sålde, vem handlade och vilka varor stod till buds? Hur såg marknadsföringen ut och betalades varor med likvida medel eller handlades det på kredit? I denna rikt illustrerade antologi kartlägger elva forskare från skilda discipliner shoppingen i Stockholm under 1700-talet. De visar att den nya tidens shoppingstråk med dess varuutbud av sidentyger, nipper, modegravyrer, smide, peruker och hårpomador inte bara tillgodosåg konsumenternas behov, utan möjliggjorde även drömmar om nya identiteter och en bättre position i samhället, för sig och de sina.
Läs boken.
Läs pressrelease.
01
Nya Kriterium-böcker presenteras på Forskartorget, Plats:
B05:72, i samarbete med Karlstad University Press och Nordic Academic Press. Sveriges avrasifiering. Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden av Tobias Hübinette och Peter Wikström (red.) och Från trälar till tjänstefolk. Legofolk i Sverige 1250–1600 av Martin Andersson.
29
Läs artikeln i tidskriften Curie om den vetenskapliga bokens utmaningar idag och hur Kriterium kan stödja bokens ställning genom vetenskaplig granskning och publicering open access. Läs artikeln här.
11
Antologin belyser de mångskiftande roller som humanister hade i det svenska välfärdssamhället under efterkrigstiden. Detta samhälle har ofta setts domineras av en instrumentell kunskapssyn som premierade samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, men bidragen i denna bok visar vilken betydelsefull roll som humaniora spelade i det svenska folkhemmet. Mycket av den aktuella forskning om humanioras historia som bedrivs i Sverige i dag förs här samman och sätts i relation till internationella diskussioner inom fält som history of humanities, kunskapshistoria med flera. Boken utgör en syskonbok till monografin Humanister i offentligheten som utkom 2022.
Läs boken.
Läs pressrelease.
19
Spekulativ fiktion öppnar för möjligheten att föreställa sig företeelser och tillstånd bortom det som är möjligt, konventionellt eller acceptabelt. Genom ett finkänsligt inkännande av den sociala, vetenskapliga och politiska utvecklingen, är det med spekulativ fiktion möjligt att dyka in i och extrapolera idéer ur aktuella samtidsfrågor. Reproduktion och föräldraskap är ämnen som aktualiserar viktiga sociala frågor som ständigt debatteras i olika sammanhang. Forskningen som lyfts fram i antologin undersöker gestaltningar av familj och reproduktion, vilket inte bara stärker spekulativ fiktion som akademiskt fält, utan också bidrar till den mer allmänna diskussionen om reproduktion och familjebildning.
Läs boken.
Läs pressrelease.