Part of
08
Bokförslag lämnas av utgivare/redaktör senast fredagen den 8 december, en vecka innan redaktionsrådsmötet 15 december, till Kriterium: info(snabel-a)kriterium.se. Instruktioner för bokförslag kan du läsa här.
Kriteriums redaktionsråd består av ett antal vetenskapliga representanter från olika discipliner och lärosäten. Dessa bedömer i det första steget synopsis och förslaget på vetenskapligt ansvarig, och i det andra steget att granskningen utförts tillfredsställande samt de förändringar i manus som gjorts utifrån granskningen.
27
Det sena 1900-talet kan kallas för marknadens tid. Hur gick det till när marknaden sprängde sina ramar och skapade ett nytt historiskt moraliskt rum och vad fick det för konsekvenser att ”marknaden” – som institution, ideal och metafor – fick en central roll i det svenska samhällslivet?
Den nya marknadslogiken gjorde djupa avtryck i politiken men den förändrade också människors vardagsliv, språkbruk och referensramar. I antologin analyserar femton framstående historiker olika beståndsdelar i händelseförloppen från 1970-talet och framåt.
Läs boken.
Läs pressrelease.
22
Samtida mediehistoria är ett snabbt växande forskningsområde som sträcker sig långt bortom traditionella studier av medieteknologier eller institutioner som press, radio, film och TV. De åtta bidragen i antologin analyserar efemära, vardagliga fenomen som länge förbisetts av forskningen och visar samtidigt styrkorna hos ett brett mediabegrepp.
Läs boken.
Läs pressrelease.
18
I boken genomförs den första systematiska undersökningen av svensk rasforskning från 1930-talets mitt och fram till början av 1970-talet. Det är en historia om en rasvetenskap som överlevde andra världskrigets fasor och längre än vi kanske vill tro höll emot när kritiken växte under efterkrigstiden. Det är också en historia om Statens institut för rasbiologi som aldrig lades ner, utan levde vidare i annan form och under annat namn.
Läs boken.
Läs pressrelease.
11
I boken undersöks hur nordiska litterära klassiker omtolkats till tecknade serieversioner. Författarens genomgång visar hur serietecknarnas tolkningar rör sig kors och tvärs över språk- och mediegränser till nya tider och kulturella sammanhang. Serieformen har tidigare negligerats i forskningen och Storskog lyfter fram denna spännande visuella form med dess estetiska, tekniska och narrativa specialiteter i fokus. Genom koncentration på seriemediets specifika tillgångar och format tas läsaren med på en engagerande resa i visuell berättarteknik.
Läs boken.
Läs pressrelease.
06
När adelsdamen Anna Johanna Grill 1788 reste till England gjorde det stora utbudet av konsumtionsvaror ett djupt intryck. Hur såg det ut i Stockholm vid samma tid? Fanns det särskilda shoppingstråk, vem sålde, vem handlade och vilka varor stod till buds? Hur såg marknadsföringen ut och betalades varor med likvida medel eller handlades det på kredit? I denna rikt illustrerade antologi kartlägger elva forskare från skilda discipliner shoppingen i Stockholm under 1700-talet. De visar att den nya tidens shoppingstråk med dess varuutbud av sidentyger, nipper, modegravyrer, smide, peruker och hårpomador inte bara tillgodosåg konsumenternas behov, utan möjliggjorde även drömmar om nya identiteter och en bättre position i samhället, för sig och de sina.
Läs boken.
Läs pressrelease.
01
Nya Kriterium-böcker presenteras på Forskartorget, Plats:
B05:72, i samarbete med Karlstad University Press och Nordic Academic Press. Sveriges avrasifiering. Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden av Tobias Hübinette och Peter Wikström (red.) och Från trälar till tjänstefolk. Legofolk i Sverige 1250–1600 av Martin Andersson.
29
Läs artikeln i tidskriften Curie om den vetenskapliga bokens utmaningar idag och hur Kriterium kan stödja bokens ställning genom vetenskaplig granskning och publicering open access. Läs artikeln här.
11
Antologin belyser de mångskiftande roller som humanister hade i det svenska välfärdssamhället under efterkrigstiden. Detta samhälle har ofta setts domineras av en instrumentell kunskapssyn som premierade samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, men bidragen i denna bok visar vilken betydelsefull roll som humaniora spelade i det svenska folkhemmet. Mycket av den aktuella forskning om humanioras historia som bedrivs i Sverige i dag förs här samman och sätts i relation till internationella diskussioner inom fält som history of humanities, kunskapshistoria med flera. Boken utgör en syskonbok till monografin Humanister i offentligheten som utkom 2022.
Läs boken.
Läs pressrelease.
19
Spekulativ fiktion öppnar för möjligheten att föreställa sig företeelser och tillstånd bortom det som är möjligt, konventionellt eller acceptabelt. Genom ett finkänsligt inkännande av den sociala, vetenskapliga och politiska utvecklingen, är det med spekulativ fiktion möjligt att dyka in i och extrapolera idéer ur aktuella samtidsfrågor. Reproduktion och föräldraskap är ämnen som aktualiserar viktiga sociala frågor som ständigt debatteras i olika sammanhang. Forskningen som lyfts fram i antologin undersöker gestaltningar av familj och reproduktion, vilket inte bara stärker spekulativ fiktion som akademiskt fält, utan också bidrar till den mer allmänna diskussionen om reproduktion och familjebildning.
Läs boken.
Läs pressrelease.
30
Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. Boken skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål. Ett nytt grepp tas på kulturarvsfrågor genom att minnesskapande sätts i relation till säkerhetspolitik. Utifrån kritiska kulturarvsstudier och feministisk teori diskuteras den nationella gemenskapens gränser och vilken roll som genus och sexualitet har i berättelserna om hot och försvar.
Läs boken.
Läs pressrelease.
22
Legofolket – de som senare kom att kallas tjänstefolk, drängar och pigor – var under lång tid den helt dominerande arbetskraften i Sverige. Från 1200-talet och framåt var att tjäna vid gods och gårdar det vanligaste sättet att försörja sig. Fattiga människor kunde nämligen med stöd av lagen tvingas till arbete för en husbonde. Legofolksystemet ersatte på det viset träldomen i Sverige. I Från trälar till tjänstefolk skildrar historikern Martin Andersson hur regleringarna av legofolkets arbetsvillkor gradvis hårdnade. Med studier av ett rikt material av landskapslagar, rättegångsprotokoll och böteslängder, kungliga brev och handböcker för godsägare skildrar författaren ingående legofolkets vardagsliv – ett liv präglat av rättsosäkerhet, tvång och fattigdom.
Läs boken.
Läs pressrelease.
20
Berättelser om norra Sverige handlar ofta om naturen. Detta har varit sant genom historien och är det än idag. Olika sätt att förstå naturen på har flätats samman med platsen och människorna som lever där. Det övergripande syftet med studien är att belysa naturens roll i språkligt platsskapande i norra Sverige med särskilt fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet. Genom ett urval textkällor belyses naturens centrala del i berättelsen om kolonisationen, om platsen, dess historia, förändring och framtid. Ett av studiens syften är att också belysa de kopplingar som finns mellan den nybyggarkolonisation som skildras i texterna, och det språkliga platsskapande med naturen i centrum som pågår i norra Sveriges dag.
Läs boken.
Läs pressrelease.
31
Homosexualitet, bisexualitet, trans och queer har under lång tid utgjort ett laddat ämne i kristna frikyrkor. Vissa samfund har i takt med samhälleliga förändringar blivit alltmer bejakande, medan andra ser förändringarna som oförenliga med grundläggande kristna värderingar. Med en fenomenologisk ansats undersöks i boken En villkorad gemenskap hur sexualitet, intimitet och tro erfars samt hur den kristna identiteten samverkar med identiteten som hbtq-person. Boken baseras på djupintervjuer med kristna hbtq-personer.
Läs boken.
Läs pressrelease.
22
I antologin behandlas frågor om ras, rasism, antirasism och vithet i ett svenskt efterkrigstida och samtida sammanhang. Forskare från olika fält utforskar hur begreppet ras gradvis avvecklades och blev tabu i Sverige efter 1945, och hur en specifikt svensk form av antirasism i stället kom att bli normerande. Bokens 13 bidrag illustrerar vart det svenska rastänkandet tog vägen efter 1945 inom en rad olika sfärer och sektorer och inte minst hur ett brott med detsamma ägde rum under det sena 60-talet när en på sin tid ny attityd till ras började växa fram som slutligen ledde fram till vår tids färgblinda antirasism.
Läs boken.
Läs pressrelease.
18
Under 1920- och 30-talen lanserades den ordlösa romanen – böcker med sekvenser av textlösa bilder – som en egen genre för spridning och publicering. Genren gick också under benämningarna träsnittsroman och roman i bilder. ”Läsaren” lämnar orden bakom sig och bevittnar. Upplevelsen bär med sig en gåta som har med bilders kraft, förmågor och egenartade uttryck att göra, med bilders narrativitet såsom något helt skilt från andra uttryck – inte minst från den skrivna texten. Det är denna gåta som undersöks i Se hennes öde. Hur etablerar bilder en annan typ av förmedling? Vad vittnar denna förmedling om? Hur kan bildens gåta förklaras i ord?
Läs boken.
Läs pressrelease.
21
Stort grattis till Åsa Arping, huvudredaktör för Kriterium, som tillsammans med Rasmus Landström tilldelats 2022 års Moa Martinson-pris av ABF och Sällskapet Moas vänner, för sin bok ”Att göra klass: Nedslag i svensk samtidsprosa”. Priset får hon för att hon ”fört upp och fört vidare diskussionen om hur erfarenheter av hårt och lågavlönat arbete inte bara blivit ett stort tema i nyare skönlitteratur, utan även förnyat den. Samtidigt får mannen i blåställ maka på sig och släppa in sina systrar i vårdens och omsorgens rockar, även de med slöja.”
Läs mer.
Läs boken.
24
Nya Kriterium-böcker presenteras på bokmässan i samarbete med Makadam, Stockholmia förlag och Nordic Academic Press. Under beredskap och krig av Kristin Järvstad, Bakom stadens kulisser, Karin Carlsson och Rebecka Lennartsson (red.) och Samvete i Sverige, Linde Lindkvist och Johannes Ljungberg (red.)
23
Boken Lagerlöfs läsare undersöker brev som läshistorisk källa genom allmänhetens brev till Selma Lagerlöf från debuten 1891 till hennes död 1940. Fokus ligger på vad breven berättar om hur litteraturen kom till användning – om läsningens när, var, hur och varför – men också på vad materialet säger om den bild brevskrivarna hade av Lagerlöf, vilket ger nya perspektiv på hennes författarroll.
Läs boken.
Läs pressrelease.
14
Beredskap och krig har hittills betraktats som manliga författares domän i svensk litteratur, särskilt vid tiden för andra världskriget. Men vad händer om blickarna riktas mot de kvinnliga författarna? Kristin Järvstads studie visar hur även deras texter fokuserar beredskaps- och krigsrelaterade ämnen, både under krigsåren och därefter.
Läs boken.
Läs pressrelease.