Part of
05
Bokförslag lämnas av utgivare/redaktör senast måndagen den 5 juni, en vecka innan redaktionsrådsmötet 13 juni (extrainsatt), till Kriterium: info(snabel-a)kriterium.se. Instruktioner för bokförslag kan du läsa här. Kriteriums redaktionsråd består av ett antal vetenskapliga representanter från olika discipliner och lärosäten. Dessa bedömer i det första steget synopsis och förslaget på vetenskapligt ansvarig, och i det andra steget att granskningen utförts tillfredsställande samt de förändringar i manus som gjorts utifrån granskningen.
27
Bokförslag lämnas av utgivare/redaktör senast torsdagen den 27 april, en vecka innan redaktionsrådsmötet, till Kriterium: info(snabel-a)kriterium.se. Instruktioner för bokförslag kan du läsa här. Kommande redaktionsrådsmöten: Inlämning av bokförslag/utlåtande senast torsdag 27 april till redaktionssrådsmötet torsdag 4 maj.
Inlämning av bokförslag/utlåtande senast måndag 5 juni till redaktionssrådsmötet tisdag 13 juni (extrainsatt).
Kriteriums redaktionsråd består av ett antal vetenskapliga representanter från olika discipliner och lärosäten. Dessa bedömer i det första steget synopsis och förslaget på vetenskapligt ansvarig, och i det andra steget att granskningen utförts tillfredsställande samt de förändringar i manus som gjorts utifrån granskningen.
22
I antologin behandlas frågor om ras, rasism, antirasism och vithet i ett svenskt efterkrigstida och samtida sammanhang. Forskare från olika fält utforskar hur begreppet ras gradvis avvecklades och blev tabu i Sverige efter 1945, och hur en specifikt svensk form av antirasism i stället kom att bli normerande. Bokens 13 bidrag illustrerar vart det svenska rastänkandet tog vägen efter 1945 inom en rad olika sfärer och sektorer och inte minst hur ett brott med detsamma ägde rum under det sena 60-talet när en på sin tid ny attityd till ras började växa fram som slutligen ledde fram till vår tids färgblinda antirasism.
Läs boken.
Läs pressrelease.
18
Under 1920- och 30-talen lanserades den ordlösa romanen – böcker med sekvenser av textlösa bilder – som en egen genre för spridning och publicering. Genren gick också under benämningarna träsnittsroman och roman i bilder. ”Läsaren” lämnar orden bakom sig och bevittnar. Upplevelsen bär med sig en gåta som har med bilders kraft, förmågor och egenartade uttryck att göra, med bilders narrativitet såsom något helt skilt från andra uttryck – inte minst från den skrivna texten. Det är denna gåta som undersöks i Se hennes öde. Hur etablerar bilder en annan typ av förmedling? Vad vittnar denna förmedling om? Hur kan bildens gåta förklaras i ord?
Läs boken.
Läs pressrelease.
21
Stort grattis till Åsa Arping, huvudredaktör för Kriterium, som tillsammans med Rasmus Landström tilldelats 2022 års Moa Martinson-pris av ABF och Sällskapet Moas vänner, för sin bok ”Att göra klass: Nedslag i svensk samtidsprosa”. Priset får hon för att hon ”fört upp och fört vidare diskussionen om hur erfarenheter av hårt och lågavlönat arbete inte bara blivit ett stort tema i nyare skönlitteratur, utan även förnyat den. Samtidigt får mannen i blåställ maka på sig och släppa in sina systrar i vårdens och omsorgens rockar, även de med slöja.”
Läs mer.
Läs boken.
24
Nya Kriterium-böcker presenteras på bokmässan i samarbete med Makadam, Stockholmia förlag och Nordic Academic Press. Under beredskap och krig av Kristin Järvstad, Bakom stadens kulisser, Karin Carlsson och Rebecka Lennartsson (red.) och Samvete i Sverige, Linde Lindkvist och Johannes Ljungberg (red.)
23
Boken Lagerlöfs läsare undersöker brev som läshistorisk källa genom allmänhetens brev till Selma Lagerlöf från debuten 1891 till hennes död 1940. Fokus ligger på vad breven berättar om hur litteraturen kom till användning – om läsningens när, var, hur och varför – men också på vad materialet säger om den bild brevskrivarna hade av Lagerlöf, vilket ger nya perspektiv på hennes författarroll.
Läs boken.
Läs pressrelease.
14
Beredskap och krig har hittills betraktats som manliga författares domän i svensk litteratur, särskilt vid tiden för andra världskriget. Men vad händer om blickarna riktas mot de kvinnliga författarna? Kristin Järvstads studie visar hur även deras texter fokuserar beredskaps- och krigsrelaterade ämnen, både under krigsåren och därefter.
Läs boken.
Läs pressrelease.
08
Hantverksvetenskap är ett ungt och tvärvetenskapligt forskningsfält med hemvist i olika discipliner och akademiska sammanhang. Denna antologi syftar till att visa på bredden av forskningsuppgifter, källmaterial, metoder, perspektiv och resultat som finns inom detta fält, samt att utforska vad som förenar en hantverksvetenskap i så olika sammanhang som till exempel konst, måltidsvetenskap, kulturvård eller pedagogik. Författarna till bokens kapitel är forskare, men de är också keramiker, servitörer, snickare, målare, trädgårdsmästare, textilkonstnärer, båtbyggare, smeder, byggnadskonservatorer och designers.
Läs boken.
Läs pressrelease.
25
Boken utmanar berättelsen om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Författarna visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör de hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället.
Läs boken.
Läs pressrelease.
01
Hur skildras klass i svensk samtidslitteratur och vad kan det lära oss om dagens samhälle? I boken prövar litteraturvetaren Åsa Arping nya ingångar till de senaste decenniernas breda, i huvudsak realistiska svenska samtidsskildring. Hon finner klasskodade handlingar, tankar och känslor även utanför arbetarlitteraturen och följer hur berättelsen om klass djupnar när den sätts i dialog med andra kategorier, som genus, ålder och rasifiering.
Läs boken.
Läs pressrelease.
11
I antologin undersöks göteborgarnas liv under 1900-talets första hälft då industrialiseringen av Sverige fullbordades. Fyra forskare i ekonomisk historia undersöker levnadsbanor och rörelsemönster hos invånare i industristaden Göteborg mellan 1900–1950. Med hjälp av mantalskontorets register har skribenterna följt ett slumpmässigt urval göteborgare över tid, och presenterar här nya resultat av sin forskning.
Läs boken.
Läs pressrelease.
17
I antologin tar forskare från skilda discipliner med läsaren på strövtåg i Stockholm från tidigt 1800-tal till sent 1900-tal. Schweizerier och köksingångar, bordeller, skyltfönster och urinkurer berättar om en försvunnen stad där gränser mellan manligt och kvinnligt, offentligt och privat, smutsigt och rent inskärps och utmanas.
Läs boken.
Läs pressrelease.
23
Upptäckten att bakterier kan orsaka sjukdom gjorde kopplingen mellan hygien och hälsa till en samhällsfråga på liv och död. Renlighetsivrandet började i de borgerliga hemmen: obefläckat linne signalerade förfining och respektabilitet. Sanitet var dock en lyx i tätbefolkade storstäder och blev en klassfråga som krävde stora miljöhygieniska reformer av vatten, avlopp, renhållning och livsmedelshygien.
Rörelsen tog fart under årtiondena kring sekelskiftet 1900 och här belyser en grupp forskare hur renlighetsideal både omformade det samtida samhället och bäddade för de nordiska välfärdssamhällenas framväxt. Skribenterna speglar hur renlighetsfrågan uppfattats, ifrågasatts och omsatts i praktiken ibland med oväntade konsekvenser.
Läs boken.
Läs pressrelease.
12
I antologin tar en grupp forskare i historia, mänskliga rättigheter, rättsvetenskap, etik och religionshistoria ett gemensamt grepp om de mest brännande konflikterna kring samvete och samvetsfrihet i Sverige från medeltiden till idag.
Läs boken.
Läs pressrelease.
01
Nya Kriterium-böcker presenterades på bokmässan 2021 i samarbete med Makadam och Nordic Academic Press.
Titta på filmerna om Hälsinglands inredningskultur Hälsingegårdarnas hemligheter avslöjade och om det ojämlika arbetslivet i Sverige Ojämlika arbetsplatser – svensk vardag idag.
29
I artikeln “Ensuring Quality and Status: Peer Review Practices in Kriterium, A Portal for Quality-Marked Monographs and Edited Volumes in Swedish SSH” av Björn Hammarfelt, Isak Hammar och Helena Francke, lyfts bland annat det unika med Kriterium som en oberoende aktör i arbetet med att tillgängliggöra vetenskapliga böcker. Kriterium har dessutom utvecklats utifrån ett behov som identifierats av svenska forskare inom samhällsvetenskap och humaniora, och slutligen har Kriteriums modell för peer review vissa unika och innovativa egenskaper som författarna tror är intressanta för en internationell publik.
Läs artikeln: https://doi.org/10.3389/frma.2021.740297
01
Arkeologen Olov Janse levde ett särpräglat liv och var under sitt liv verksam över hela världen. Boken berättar historien om en arkeolog som navigerade sig fram genom 1900-talets världspolitik och visar på betydelsen av att uppmärksamma mellanrummen för att nå en djupare förståelse av den historiska utvecklingen av arkeologisk kunskap och dess relation till kulturella processer och världspolitiska händelser.
Läs boken.
29
Anpassades bildernas budskap i den senmedeltida klosterkyrkan i Vadstena efter vem som skulle betrakta bilderna? I boken undersöks bildvärlden i Vadstena klosterkyrka och diskuteras hur kyrkorummet var organiserat under klostertiden. Det presenterade materialet grundar sig på studier om nunnornas boktillverkning och deras textilproduktion, samt en undersökning av de skilda bildsfärer som olika kyrkobesökare/brukare kunde ta del av (eller var utestängda från) genom kyrkorummets uppdelning i tre tydligt separerade rumsliga enheter: nunnornas upphöjda och inhägnade korläktare, klosterbrödernas kor och läktargångar samt lekfolkets kringgärdade yta i mitten av det stora kyrkorummet.
Läs boken.
Läs pressrelease.
24
Nya Kriterium-böcker presenteras på bokmässan i samarbete med Makadam och Nordic Academic Press. Hälsinglands inredningskultur, Ingalill Nyström, Anneli Palmsköld och Johan Knutsson (red.) och Ojämlika arbetsplatser, Kristina Boréus, Anders Neergaard och Lena Sohl (red.)