Part of
Monografin är fortfarande en viktig publiceringsform för forskare inom många discipliner, men ifrågasätts ibland eftersom den idag i många fallinte genomgår en lika tydlig och dokumenterad kvalitetsgranskning som vetenskapliga tidskriftsartiklar.
Målet med Kriterium är både att stärka den vetenskapliga bokens status i Sverige, och att i ett internationellt perspektiv kvalitetsmärka svenska forskningsresultat med samma metod som används i andra länder.
Kriterium är öppet för granskning av forskningsresultat avsett för bokpublicering från alla lärosäten och förlag. Framför allt riktar sig Kriterium till forskare och forskning med svensk anknytning och värnar särskilt om traditionen med vetenskapliga böcker utgivna i Sverige.
Här hittar du svar på vanliga frågor
Kriterium är ett samarbete mellan lärosäten, förlag och Kungliga biblioteket, och drivs med stöd även från Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond.
Medverkande lärosäten i styrgruppen är Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet, Mälardalens universitet, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet samt från Kungliga biblioteket, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Dessutom ingår i gruppen två förlagsrepresentanter, från Makadam respektive Nordic Academic Press. Genom lärosätena medverkar också universitetens Acta- och skriftserier.
Läs en artikel om det unika med Kriterium som en oberoende aktör i arbetet med att tillgängliggöra vetenskapliga böcker. Kriterium har dessutom utvecklats verksamhetsnära, utifrån ett behov som identifierats av svenska forskare inom humaniora och samhällskunskap. Kriteriums modell för peer review har unika och innovativa egenskaper som författarna tror är intressanta för en internationell publik. “Ensuring Quality and Status: Peer Review Practices in Kriterium, A Portal for Quality-Marked Monographs and Edited Volumes in Swedish SSH” skriven av Björn Hammarfelt, Isak Hammar och Helena Francke.
Här kan du läsa utvärderingarna från pilotprojektet 2015-2017: Kriterium: Erfarenhet från en pilotfas av Isak Hammar och Utvärdering Kriterium: Pilotprojektet av Helena Francke.
AlIa böcker som granskas genom Kriterium blir fritt digitalt tillgängliga, Open Access. Open Access ger forskningen utmärkt spridning och sökbarhet och fungerar som ett komplement till den tryckta boken. Kriteriums arbete gör det möjligt för forskare att på ett enkelt sätt leva upp till önskningarna om öppen tillgång utan att kompromissa om kvalitet. Titlarna samlas på hemsidan www.kriterium.se och kan också nås via förlaget eller publikationsserien som ger ut boken. De får också gärna placeras i författarens universitetsbiblioteks digitala arkiv (till exempel DiVA, LUP, GUP). Den färdiga boken publiceras både i bokform hos förlaget och öppet tillgänglig som pdf och andra e-format om så önskas på Kriteriums hemsida. Samtliga e-böcker publiceras även via OAPEN (Open Access Publishing in European Networks) och DOAB (Directory of Open Access Books) som endast inkluderar sakkunniggranskade studier. Kriteriums e-böcker tillgängliggörs dessutom via JSTOR som är en icke-vinstdrivande organisation med uppgift att skapa och upprätthålla ett pålitligt arkiv av viktiga vetenskapliga tidskrifter och böcker samt att ge tillgång till dessa. Innehållet i JSTOR spänner över många discipliner, främst inom humaniora och samhällsvetenskap. JSTOR innehåller idag ca 100 000 e-böcker och samarbetar med bibliotek, förlag och forskare i hela världen.
Kriterium är inte ett förlag, utan en kvalitetsmärkning. Formellt är Kriterium en skriftserie, där publiceringen alltid sker i samarbete med en annan utgivare. De titlar som ingår i Kriterium ges alltså samtidigt ut på något av de etablerade sätten: i en universitetsserie, på ett förlag eller i en annan akademisk serie. Det är där den praktiska delen av publiceringsarbetet sker – Kriterium som publiceringskanal står för den den vetenskapliga kvalitetsgranskningen.
Kriterium ingår i den så kallade Norska listan, upprättad av Norsk Senter For Forskningsdata (NSD). Detta innebär att böcker som publiceras via Kriterium får publiceringspoäng enligt Nivå 1. Att Kriterium är en erkänd publiceringskanal ger möjlighet för fler forskare att synliggöra den kvalitativa forskning som pågår ute på lärosätena, och underlättar för förlag att ge ut vetenskapliga böcker.
Kriterium är sprunget ur ett behov av att värna den vetenskapliga monografin. I en tid av föränderliga publiceringsmönster och skiftande system för medelstilldelning erbjuder Kriterium ett hållbart sätt att granska, kvalitetsmärka och sprida vetenskapliga verk i linje med etablerade principer om öppen tillgång. Kriterium verkar framförallt i förhållande till forskare och forskning med svensk anknytning och värnar särskilt om traditionen med vetenskapliga böcker som publiceringsform.
Målet är att både granskningsprocessen och de böcker som publiceras via Kriterium ska tillerkännas hög vetenskaplig kvalitet, av författare och granskare, av vetenskapssamhället och av forskningsorganisationer och -finansiärer. Detta inbegriper att förhålla sig till de olika typer av bibliometriska mått som används för utvärdering av forskningspublicering i Sverige och därmed bidra till att vetenskapliga böcker även fortsatt kan spela en viktig roll i kommunikationen – inom vetenskapen såväl som i övriga samhället.
Målet för Kriterium är också att upprätthålla dessa värden över tid där erfarenheter successivt tas tillvara för att utveckla verksamheten.
Kriterium arbetar mot sina uppsatta mål genom att
Fanny Ambjörnsson, genusvetare och socialantropolog vid Stockholms universitet, har låtit sin studie Tid att städa: Om vardagsstädningens praktik och politik (Ordfront förlag) genomgå Kriterium-granskning.
Varför anlitade du Kriterium?
Det var enda sättet för mig att kunna ge ut en monografi på svenska på mitt förlag (Ordfront) och samtidigt få den räknad som ”riktig” vetenskap (vilket bland annat innebär att boken kommer att ingå i universitetets interna fördelning av forskningspengar till institutionen). Jag anlitade alltså Kriterium huvudsakligen av strategiska skäl.
Hur lång tid tog granskningen, och hur tyckte du att den fungerade?
Granskningen tog c:a tre månader och den fungerade väldigt bra. Jag hade en mycket professionell och effektiv ”vetenskapligt ansvarig” som skötte processen utmärkt och hjälpte mig att sortera i de två anonyma granskarnas sinsemellan rätt olika synpunkter. Det var överraskande hjälpsamt (och lyxigt) för arbetsprocessen att få två helt utomstående forskares läsning av och kommentarer i bokens slutskede.
Skulle du rekommendera andra forskare att vända sig till Kriterium?
Jag skulle definitivt rekommendera Kriterium till andra forskare. Det är viktigt att vi skapar möjligheter att skriva både på svenska och i monografiform inom ramen för vetenskaplig publicering.
Martin Dackling, historiker vid Göteborgs universitet, har låtit sin studie Istället för äktenskap: Att driva jordbruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige (Nordic Academic Press) genomgå Kriterium-granskning.
Varför anlitade du Kriterium?
Jag ville att den bok jag lagt ner mycket arbete på också skulle få den kvalitetsstämpel som en ordentlig sakkunniggranskning innebär. Dessutom tyckte jag det var en bra möjlighet att få kritiska synpunkter på bokens innehåll inför slutredigeringen.
Hur lång tid tog granskningen, och hur tyckte du att den fungerade?
Totalt fyra månader från att jag sände in manus tills det blev godkänt, vilket inkluderar tiden för min egen slutredigering av manus. Granskningen fungerade bra och jag fick användbara synpunkter på texten.
Skulle du rekommendera andra forskare att vända sig till Kriterium?
Jag skulle rekommendera Kriterium eftersom det innebär en möjlighet att få bokmanus granskade på liknande sätt som vetenskapliga artiklar. Därigenom har den vetenskapliga monografin en ljusare framtid.
