• Part of
    Ubiquity Network logo
    Pressmeddelanden - prenumerera Logga in Kontakta oss

    Läs boken
  • Ladda ner och läs boken.
  • Från trälar till tjänstefolk

    Legofolk i Sverige 1250–1600

    Martin Andersson

     Ladda ner

    ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)

    Legofolket – de som senare kom att kallas tjänstefolk, drängar och pigor – var under lång tid den helt dominerande arbetskraften i Sverige. Från 1200-talet och framåt var att tjäna vid gods och gårdar det vanligaste sättet att försörja sig. Fattiga människor kunde nämligen med stöd av lagen tvingas till arbete för en husbonde. Legofolksystemet ersatte på det viset träldomen i Sverige.

    I Från trälar till tjänstefolk skildrar historikern Martin Andersson hur regleringarna av legofolkets arbetsvillkor gradvis hårdnade. Arbetstvånget skärptes med hot om hårda straff och tvångsutskrivning till armén. Pålagor om sänkningar av lönen utfärdades medan arbetarnas möjligheter till annan försörjning blockerades. Husbondens rätt att använda våld utökades medan de anställdas plikt att lyda skärptes.

    Vid slutet av 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder – de hade minimala möjligheter att själva kunna erövra en husbondes roll. Med studier av ett rikt material av landskapslagar, rättegångsprotokoll och böteslängder, kungliga brev och handböcker för godsägare skildrar författaren ingående legofolkets vardagsliv – ett liv präglat av rättsosäkerhet, tvång och fattigdom.

    ***

    Servants were for a long time the dominant form of labour in Sweden. To serve, at a farm or at a manor, was ever since the thirteenth century the most common way to make a living, since poor people could by law be forced to accept work for a master. Service hence replaced thraldom in Sweden.

    In From slaves to servants, historian Martin Andersson explains how the regulations of the servants’ lives were gradually sharpened. Labourers had to become servants under the threats of punishment and forced conscription into the army. Wages were legally reduced, while other forms of making a living were blocked. The master’s right to use physical violence was increased, while the servant’s duty to obey was expanded.

    By the end of the sixteenth century, most farmhands and maids worked at manors or for the richest of the peasantry. They had consequently minimal chances of themselves becoming masters. Through studies of a rich material of regional law codes, court records, fine registers, royal letters and manuals for manor owners, the historian paints a rich picture of the daily lives of servants – a life formed by legal uncertainty, coercion, and poverty.

    Academic co-ordinator is Mats Hallenberg, Professor, Department of History, Stockholm University, ORCID: 0000-0001-8219-6788

    Statistik:


    Citering
    Andersson, M. 2023. Från trälar till tjänstefolk: Legofolk i Sverige 1250–1600. Sweden: Kriterium. DOI: https://doi.org/10.21525/kriterium.48
    Andersson, M., 2023. Från trälar till tjänstefolk: Legofolk i Sverige 1250–1600. Sweden: Kriterium. DOI: https://doi.org/10.21525/kriterium.48
    Andersson, M. Från Trälar till Tjänstefolk: Legofolk I Sverige 1250–1600. Kriterium, 2023. DOI: https://doi.org/10.21525/kriterium.48
    Andersson, M. (2023). Från trälar till tjänstefolk: Legofolk i Sverige 1250–1600. Sweden: Kriterium. DOI: https://doi.org/10.21525/kriterium.48
    Andersson, Martin. 2023. Från Trälar till Tjänstefolk: Legofolk I Sverige 1250–1600. Sweden: Kriterium. DOI: https://doi.org/10.21525/kriterium.48




    Export to:




    Licenser

    This book is distributed under the terms of the Creative Commons Attribution + Noncommercial + NoDerivatives 4.0 license. Copyright is retained by the author(s)

    Information om sakkunniggranskning

    Den här boken är vetenskapligt sakkunniggranskad. Se Kriteriums policys och peer review riktlinjer.

    Övrig information

    Publicerad den 22 maj 2023

    Språk

    Swedish

    Sidor:

    419

    ISBN
    Hardback 978-91-89361-58-4
    PDF 978-91-89361-69-0

    DOI
    https://doi.org/10.21525/kriterium.48