Den nordiska hushållsstaten

ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)

Med Martin Luthers föreställningar om samhället som ett hushåll, styrt av föräldrar, etablerades en modell för samhällsorganisation som skulle bli viktig i Norden under 16- och 1700-talen. Då de nordiska klostren med den lutherska reformationen avvecklades bildade hushållen den nya ramen för det kristna livet. Tio Guds bud ersatte där klostrens regler. Morgon- och kvällsbön ersatte på samma sätt klostrens tideböner. På olika nivåer skulle hushållet bilda den givna och legitima gemenskaps- och organisationsformen. Relationen mellan föräldrar och barn blev därför normativ långt utanför vad vi idag skulle kalla den biologiska familjen.

Inom äldre forskning brukar hushållets viktiga historiska roll förknippas med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel och dennes tes om Hustavlans värld. Utifrån ny forskning styrker författarna i denna antologi Pleijels grundantagande om hushållets centrala roll. Detta sker dock på ett sätt som Pleijel själv knappast själv hade föreställt sig.

Efter två kapitel som uppdaterar forskningsläget följer ett antal studier där hushållets historiska och samtidigt teologiska roller analyseras på olika nivåer. Inom de båda nordiska rikena analyseras hushållet inom vardagslivet, inom kyrkans undervisning och såsom övergripande hushållstat. Antologin har ett särskilt bidrag genom att binda samman forskningsfronter från Danmark och Sverige och erbjuder komparativa perspektiv på varför hushållet fick så likartade men samtidigt så skilda utgestaltningar i respektive rike.

***

Martin Luther's concept of society as a household, ruled by parents, established a model of social organisation that would become important in the Nordic countries in the 17th and 18th centuries. With the dismantling of the Nordic monasteries in the Lutheran Reformation, households became the new framework for Christian life. The Ten Commandments replaced the rules of the monasteries. Similarly, morning and evening prayers in the households replaced the tidal prayers of the monasteries. At various levels, the household was the given and legitimate form of community and organisation. The relationship between parents and children therefore became normative far beyond what we would today call the biological family.

In older Nordic research, the important historical role of the household is usually associated with the Swedish church historian Hilding Pleijel and his thesis about the prevalence of the Household idea. Based on new research, the authors of this anthology confirm Pleijel's basic assumption about the central role of the household. However, this is done in a way that Pleijel himself would hardly have imagined.

After two chapters updating the state of research, a number of studies follow in which the historical and at the same time theological roles of the household are analysed at different levels. In the two Nordic kingdoms, the household is analysed in everyday life, in church teaching and as an overall household state. The anthology makes a special contribution by linking research fronts from Denmark and Sweden and offers comparative perspectives on why the household was given such similar but at the same time so different forms.

Academic co-ordinator is Martin Berntson, Professor Department of Literature, History of Ideas, and Religion, University of Gothenburg.