Part of
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
Stockholmskonferensen 1972 riktade världens uppmärksamhet mot vår hotade livsmiljö. För den svenska allmänheten var problematiken dock redan välkänd. Hade man för vana att läsa tidningar, lyssna på radio eller titta på kvällsnyheterna hade man stött på den globala miljökrisen. Fem år tidigare, 1967, hade läget varit annorlunda. Då betraktades det inte alls som en självklarhet att människan stod i färd med att förstöra sin egen planet.
På kort tid skedde en radikal förändring. En grön vändning. Den kom att få stora efterverkningar. Men hur gick det egentligen till? Vad var det som gjorde att människor fick upp ögonen för miljökrisen? När hände det? Vem eller vilka satte bollen i rullning? Och vilken betydelse har denna historia för oss i dag? David Larsson Heidenblads bok ger nya och viktiga svar på frågor som angår oss alla.
***
The Stockholm Conference 1972 drew the world’s attention to the global environmental crisis. To the inhabitants of Sweden, however, this threat to the planet and to humanity was nothing new. Anyone who regularly read newspapers, listened to the radio, or watched the television news would have encountered the issues. Five years earlier, in the summer of 1967, things were very different. At that time, it was not at all self-evident that humans were in the process of destroying their own living environment.
Hence, in a short period of time, a radical change took place: an ‘environmental turn’. It had major and far-reaching consequences. But what was it that opened people’s eyes to the environmental crisis? When did it happen? Who set the ball rolling? And what does this historical process mean for us today? David Larsson Heidenblad’s book sheds new light on the emergence of modern environmentalism in Sweden and provides fresh insight to challenges that concerns us all.
Academic co-ordinator is Marianne Thormählen, Professor Emerita, Lund University: https://orcid.org/0000-0002-3014-0712
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
Kungliga Vetenskapsakademien var en viktig inrättning i 1700-talets Sverige. Den samlade vetenskapsmän och lärda verksamma inom ett brett spektrum av ämnen, som spände över både natur och samhälle. Men organisationen hade även nära band till eliten och makthavarna. Den formade en del av maktens institutionella landskap och fungerade som en remissinstans och arena för de styrande.
Det villrådiga samhället belyser akademiens politiska och ekonomiska synsätt under åren 1739–1792 mot bakgrund av dess täta förbindelser med samhällsledningen – inte minst det under frihetstiden dominerande hattpartiet och den autokratiske Gustav III. Boken ger vid handen att Vetenskapsakademien överlag hade en slagsida åt det traditionella och att ledamöternas föreställningar om samhället var påtagligt färgade av kopplingarna till makten. Akademimedlemmar förde visserligen fram nya idéer i linje med tidens tilltagande betoning av såväl spontan samhällsutveckling som individens förmåga att ta eget ansvar. Sådant tankegods var dock inte gängse under den period som står i centrum för monografin, då ståndssamhället vilade tungt över idéskapandet.
Boken konstaterar också att varken Vetenskapsakademiens ledamöter eller den organisation de tillhörde utgjorde ett passivt redskap för samhällsledningen. Tvärtom hävdade de sig genom att tillskriva sig själva en viktig roll i det samhällsförbättrande projekt som de målade upp och bidrog till.
***
The Royal Academy of Sciences was an important organization in eighteenth-century Sweden. It brought together scientists and scholars contributing to a wide spectrum of areas, encompassing nature as well as society. But it also maintained close ties to the elite and the political establishment. The academy formed part of the institutional landscape of power and functioned as a consultive body and an arena for the upper echelons of the Swedish realm.
The monograph sheds light on the political and economic outlook of the Royal Academy of Sciences during the period 1739–1792 against the background of its intimate connections to the ruling stratum. Not least the Hat Party, which dominated the Swedish political scene during the Age of Liberty, and the autocratic King Gustav III. The study shows that the members of the academy overall gravitated towards traditional viewpoints and that their conceptualizations of society were substantially affected by their interactions with the power holders. While some fellows offered new ideas in line with an increasing contemporary emphasis on spontaneous societal development and the capability of individuals to act responsibly on their own accord, such notions were by no means prevalent.
Moreover, the book demonstrates that neither the academy nor its members constituted a passive tool for the elite and the powers that be. Rather, they engaged in self-promotion by attributing themselves a crucial role in the project of general improvement they envisioned and added to.
Academic co-ordinator is Knut Ove Eliassen, professor, NTNU, Norge: https://orcid.org/0000-0002-5315-6944
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
Medical knowledge is always in motion. It moves from the lab to the office, from a press release to a patient, from an academic journal to a civil servant’s desk and then on to a policymaker. Knowledge is deconstructed, reconstructed, and transformed as it moves. The dynamic, ever-evolving nature of medical knowledge has given rise to different concepts to explain it: diffusion, translation, circulation, transit, co-production. At the same time, its movements—and the ways in which we conceptualize and describe them—have material consequences. For instance, value judgements on the validity of certain forms of knowledge determine the direction of clinical research. Policy decisions are taken in relation to existing knowledge. The acceptance or rejection of treatment protocols based on medical ‘facts’ impacts on patients, dependents, health providers, and society at large. Simply put, knowledge and the movement of knowledge matter.
How do they matter, though? The contributors to this volume examine the complexity of medical knowledge in everyday life. We demonstrate not only the pervasive influence of knowledge in medical and public health settings, but also the range of methodological and theoretical tools to study knowledge. Ours is a multidisciplinary approach to the medical humanities, presenting both contemporary and historical perspectives in order to explore the borderlands between expertise and common knowledge.
***
Medicinsk kunskap är alltid i rörelse. Den kan färdas från laboratoriet till kontoret, med en pressrelease till en patient, via en vetenskaplig artikel till en tjänsteman och kanske vidare till en beslutsfattare. Förflyttningen till olika sammanhang har betydelse för hur kunskapen uppfattas och används, vilket i sin tur kan påverka inriktningen på både forskning och politiska beslut. Komplexiteten hos medicinsk kunskap och de konsekvenser som den får står i fokus i antologin Movement of knowledge. Författarna undersöker hur kunskap präglar de medicinska och folkhälsoorienterade rummen och granskar samtidigt de metodologiska och teoretiska verktygen vi har för att studera kunskap och kunskapsflöden. I sina texter anlägger forskarna en tvärvetenskaplig syn på medicinsk humaniora och visar med såväl samtida som historiska perspektiv på hur gränssnittet mellan experter och allmänhet kan studeras.
Medicinsk kunskap dekonstrueras, rekonstrueras och omformas när den rör sig mellan patienter, vårdgivare och samhället i stort. Att en behandlingsmetod godkänns eller underkänns utifrån medicinska fakta är något som i slutänden påverkar oss alla.
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
Så länge det har funnits litteratur har det även funnits försök att kontrollera och styra den. Konst och litteratur är ofta gränsöverskridande, och en betydande del av de texter som vi numera räknar till de litterära klassikerna har från början uppfattats som provocerande, blasfemiska eller anstötliga. Provokationen är ett kännetecken för den moderna litteraturen och har alltsedan 1800-talets mitt kommit att normaliseras. Därför är det lätt att glömma bort att bokcensur och andra mekanismer för att motverka spridningen av oönskade litterära uttryck är företeelser som inte enbart hör hemma i religiöst eller politiskt totalitära stater.
I Forbidden Literature undersöker författarna den komplexa relation mellan litteratur och samhälle som styrningen av litterära och andra texter åskådliggör. Censur och olika former av restriktioner synliggör till exempel de maktrelationer som föreligger mellan stat, marknad, lag, institutioner, medborgare, författare och läsare. Den förbjudna litteraturen visar, paradoxalt nog, också på en tilltro till litteraturens verkanskraft. Ett förbud mot en text säger alltid något om dess förväntade inverkan på läsaren.
Det primära syftet med denna antologi är att ge både historiska och samtida exempel på litteraturens ofta komplexa samspel med yttrandefriheten. Genom elva fallstudier, som behandlar material från olika platser och olika tider, ger antologin perspektiv på dagens debatter om litteratur och yttrandefrihet. Fallstudierna rör sig mellan flera olika språk- och kulturområden, och avhandlar allt från 1600-talets manualer i svartkonst till modern litteratur och avantgardistisk seriekonst.
***
Freedom of the printed word is a defining feature of the modern world. Yet censorship and the suppression of literature never cease, and remain topical issues even in the most liberal of democracies. Today just as in the past, advances in media technology are followed by new regulatory mechanisms. Similarly, any attempt to control cultural expression inevitably spurs fresh discussions about freedom of speech.
In Forbidden Literature scholars from a variety of disciplines address censorship’s past and present, whether in liberal democracies or totalitarian regimes. Through in-depth case studies they trace a historical continuum in which literature reveals its two-sided nature: it demands both regulation and protection. The contributors investigate the logic of literary repression, particularly in the twentieth and twenty-first centuries, and analyse why it is thought essential to control literature. Moreover, the authors determine how literary practices are shaped and transformed by regulation and censorship.
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
The Romance languages are the Indo-European languages developed from Latin. The term "Romance Languages" also refers to the academic discipline, which studies the Romance languages and literature from the areas where the Romance languages are spoken. This discipline has a long tradition in Sweden. Swedish academic education and research in the Romance languages forms the subject of this anthology, whose contributions are written by 22 different researchers active in the field. The anthology examines the historical development of the study of the Romance languages in Sweden, as well as important trends in current education and research. The question of what characterizes the Romance languages as an academic discipline in Sweden today is thoroughly discussed in several of the contributions. The book brings a metadisciplinary perspective in the sense that it is the discipline itself, Romance languages – or some aspect of it – that constitutes the object of study. It is aimed at anyone with an interest in university and scholarly history and the development and position of academic language subjects in a Swedish university context. In addition, several of the contributions are of relevance for readers with an interest in language didactics and for pedagogical research on language teaching in higher education. The hope is that the reflections and investigations gathered in this anthology will serve as a starting point for the future development of the study of the Romance languages in Sweden.
***
De romanska språken är de indoeuropeiska språk som utvecklats från latinet. Beteckningen ”romanska språk” syftar även på den akademiska disciplin i vilken de romanska språken och litteraturen från de romanska språkområdena studeras. Denna disciplin, också kallad ”romanistik”, har en lång tradition i Sverige. Den akademiska utbildningen och forskningen i romanska språk i Sverige bildar ämnet för denna antologi, vars bidrag är skrivna av 22 olika forskare verksamma inom fältet. I antologin undersöks den svenska romanistikens historiska utveckling samt bärande tendenser i dagens utbildning och forskning. Frågan om vad som idag kännetecknar romanska språk som akademisk disciplin i Sverige diskuteras grundligt i flera av bidragen. Boken anlägger ett metadisciplinärt perspektiv i den meningen att det är själva disciplinen romanska språk – eller någon aspekt av denna – som utgör studieobjektet. Den vänder sig till alla med intresse för universitets- och lärdomshistoria och för de akademiska språkämnenas utveckling och ställning i ett svenskt högskolesammanhang. Flera av bidragen är därutöver av relevans för läsare med intresse för språkdidaktiska spörsmål och för pedagogisk forskning rörande språkundervisning inom högre utbildning. Förhoppningen är att de reflexioner och undersökningar som samlas i denna antologi ska kunna tjäna som en utgångspunkt för romanistikens utveckling i Sverige i framtiden.
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
As film stars, actresses have throughout film history contributed to the film industry’s glamorous surface, providing audiences with visual attraction and different representations of femininity. To talk about women in film as “invisible” may thus seem odd or even wrong. This book, however, is concerned with the paradox that on the other side of the camera, women are clearly underrepresented. This is true of contemporary film culture, and has been true historically, despite significant variations between countries/geographical areas, historical time periods and different roles/professions in film production, distribution and exhibition. This anthology recovers forgotten aspects of women’s work and memory, tracing women’s film work through the lens of Swedish film history, with a few forays into international film ventures. Using a variety of methods and approaches, including careful study of previously neglected archival material, lived experiences, interviews, and theoretical reflections on feminist historiography, the book explores themes of women’s agency and (lack of) visibility in a cultural context very different to Hollywood, thus providing readers with a healthy counterweight to the dominance of Anglo-American material in film scholarship published in English. The articles deal with women’s agency in a wide range of roles, in film production, exhibition and criticism, but also with new perspectives on stars/actresses and their agency, and including LGBT and queer identities.
The research presents material evidence of women’s involvement in film culture being obscured and ignored because of its status as “women’s work”, and/or of marginal rather than mainstream interest. The book is divided into two parts, where the first part collects chapters that cover neglected dimensions of silent film culture and the use of archival film as cultural memory in documentary work from various time periods, whereas the second part of the book is focussed mainly on films and filmmaking in the 1970s and 1980s.
***
Att beskriva kvinnors roll i filmhistorien som ”osynliga” kan tyckas underligt. Skådespelerskorna har ju genom filmens historia försett publiken med tolkningar av det feminina, och som filmstjärnor har de genomgående förknippats med filmindustrins glamorösa yta och gett karaktär åt kvinnlig lockelse och njutning.
I den engelskspråkiga antologin Making the invisible visible ägnar sig dock en grupp forskare åt att undersöka den underrepresentation av kvinnor som varit latent på andra arenor av filmkulturen. Även om det finns betydande skillnader – mellan länder och geografiska områden, mellan olika tidsepoker och mellan olika yrkesroller – så har filmhistoriens produktionsbås och maskinrum generellt ockuperats och besatts av män. Och fortfarande i dagens filmkultur domineras en mängd yrken av män.
Skribenterna utforskar kvinnors ”aktionsradie” i en rad yrkesroller, utifrån bland annat diskussioner om HBTQ och queeridentitet i filmbranschen. I ett par texter framkommer också nya perspektiv på kvinnliga skådespelare.
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
En sommardag i Stockholm 1747 står snickarmästarens dotter Lena Cajsa Bohman inför rätta för olydnad mot sin far. Snart erkänner hon allvarligare brott. En härva av handel med unga flickor kring kopplerskan Lovisa von Plat rullas upp. Det utvecklar sig till en historia om makt och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på jungfruburar och horbaler. Protokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes.
I 1700-talets stad gjordes ingen åtskillnad mellan prostitution och utom- eller föräktenskaplig sexualitet. Allt könsumgänge utom äktenskapet var olagligt för både kvinnor och män. Genom kombinationen av en mångfald källor, från rättegångsprotokoll till memoarer och hatiska hordikter, får vi en mångsidig bild av tidens kommersiella sexualitet. Materialet berättar om hur handeln organiserades, vilka kopplarna, säljarna och de köpande männen var, var i staden handeln ägde rum och hur kvinnor som försörjde sig på ”otukt” betraktades.
Det övergripande syftet är att undersöka hur horstigmat består över sekler, trots omvälvande sociala, ekonomiska och kulturella omvälvningar. Stigmat är oerhört anpassligt och ackommoderar sig ständigt efter nya kulturella och sociala sammanhang, lagar, värderingar och etablerade sanningar. Det är sammanflätat med dominerande föreställningar om gott och ont, om hedervärt och föraktligt.
Horstigmat var under 1700-talet ännu inte kopplat till betalning för sex. Det kunde drabba alla kvinnor, men var genomkorsat av andra hierarkiska samhällsordningar. Trots en rigid juridisk hållning och en stark social kontroll var gränserna mellan mer glidande och genomsläppliga än vad de senare skulle komma att bli. Det fanns en påfallande diskrepans mellan lag, rättspraxis och pöbelns dom i 1700-talets Stockholm – en stad där borgardottern Lena Cajsa Bohman kunde erkänna umgänge med kopplerskan Lovisa von Plat och en rad illegitima sexuella förbindelser, men klara sig undan straff och gifta sig in i aristokratin.
***
One summer day in Stockholm in 1747, the carpenter's daughter Lena Cajsa Bohman faces trial for disobedience to her father. Soon, she admits to more serious crimes. A tangle of trafficking of young women is revealed. It develops into a story of power and greed, of secret networks and trade with young women. The protocols reflects women's circumstances in a time when all extra-marital sexuality was forbidden and the word prostitution was not used.
In 18th century Stockholm, no distinction was made between prostitution and extramarital sexuality. All sexual intercourse outside of marriage was illegal for both women and men. Through the combination of a variety of material sources, from trial protocols to memoirs and hateful whore poems, we get a versatile picture of the commercial sexuality. The testimony of mamsell Bohman tells about how the trade was organized, who the profiteers, the women and the buying men were, where the trade took place and how women who provided sex för money were looked upon.
The overall aim is to investigate how the whore stigma remains over centuries. The stigma is extremely adaptable and constantly accommodates to new cultural and social contexts, laws, values and established truths. It is intertwined with dominant notions of good and evil, of honor and contempt. During the 18th century, the whore stigma was not yet linked to payment for sex. It could affect all women, but was crossed by other hierarchical social orders. Despite a rigid legal stance and a strong social control, the boundaries were more permeable than they would later become. There was a striking discrepancy between law, jurisprudence and the verdict of the mob in 18th century Stockholm - a city where the bourgeois daughter Lena Cajsa was able to admit to relations with the notorious Lovisa von Plat and a number of illegitimate sexual relations, but escape punishment and marry into nobility.
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
This study focuses on two Swedish politicians, Nils Flyg and Sven Olov Lindholm. During the interwar era, they were both leaders of various Swedish political parties; in the case of Flyg the Swedish Communist Party, and later on the Socialist Party; in the case of Lindholm the National Socialist Worker’s Party (later renamed Swedish Socialist Unity). Both men were, in other words, influential politicians located at the outer edges of the ideological landscape.
During the span of their lifetimes, however, Flyg as well as Lindholm made remarkable ideological transitions. From the end of the thirties and onwards, the former communist leader Flyg successively embraced German Nazism. Lindholm on the other hand stepped down from his leadership after the war, and became a left-wing political activist who did not hesitate to identify himself as a communist. Superficially, this is strikingly symmetric: The communist leader becomes a Nazi, and the Nazi leader becomes a communist.
The aim of the study is to analyze the ideological links and tensions between Nazism and communism using these parallel biographies as a point of entrance. Inspired by political theorist Michael Freeden and his conceptual approach, and using a variety of sources, two core clusters of political concepts are identified and compared. It is shown that there are great similarities between Flyg and Lindholm when it comes to the role of anti-capitalism, anti-imperialism and the aspiration to idealize the Soviet Union or Germany as model states for workers. There are also, however, a number of differences, especially when it comes to views on modernity and materialism. In the final chapter, Flyg and Lindholm are compared to other European renegades. Here, the ambition is to identify common traits in the conversions. It is argued that the ideological antagonisms, the anti-positions, are crucial to this kind of generic renegadism.
***
Denna bok handlar om de svenska mellankrigstidspolitikerna Nils Flyg och Sven Olov Lindholm. Under tiden mellan världskrigen var de båda ledare för varsitt politiskt parti. Flyg var ordförande för Sveriges Kommunistiska Parti, sedermera kallat Socialistiska Partiet. Lindholm var under samma period ledare för Nationalsocialistiska Arbetarpartiet, sedermera omdöpt till Svensk Socialistisk Samling. De var med andra ord inflytelserika politiker på varsin ideologisk flank.
Under sina respektive liv kom de dock att göra uppseendeväckande ideologiska förflyttningar. Flyg kom från andra halvan av 30-talet och framåt att alltmera öppet omfamna den tyska nazismen. Lindholm å sin sida lade ner sitt parti efter krigsslutet och kallade sig med tiden öppet för kommunist. Då Flyg och Lindholm ställs sida vid sida föreligger alltså en slående symmetri: Kommunistledaren blir nazist och nazistledaren blir kommunist.
Bokens syfte är att med utgångspunkt i dessa båda biografiska fall dissekera det ideologiska kraftfältet mellan kommunism och nazism. Med metodologisk inspiration från den politiske teoretikern Michael Freeden och hans begreppsliga idéanalys, samt ett brett källunderlag, identifieras två ideologiska kärnkluster som sedan jämförs. Likheter mellan Flyg och Lindholm fastslås, inte minst genom ett gemensamt antikapitalistiskt och antiimperialistiskt ställningstagande liksom en ambition att idealisera Sovjetunionen och Tyskland som mönsterstater för arbetare. Till de skillnader som går att identifiera hör inte minst olika synsätt på materialism och modernitet. I ett avslutande kapitel jämförs Flyg och Lindholm med samtida europeiska renegater, med ambitionen att identifiera gemensamma drag i dessa övergångsprocesser. Inte minst fokuseras här den roll som det negativt uttryckta idéinnehållet tycks spela i respektive omprövning.
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
I denna antologi skriver åtta etnologer utifrån ett kulturvetenskapligt perspektiv om människors varierade och komplexa relationer till andra arter. Bidragen är tydligt vinklade mot vilda djur, alltså sådana som sällan ingår i det egna hushållet eller rör sig i vår omedelbara närhet. Med utgångspunkt i pågående forskning diskuterar författarna teman som konflikter och glädjeämnen i fågelskådarvärlden, karismatiska djur i olika utställningskontexter, barns rädslor, morbida djurskämt och levande djurs rituella omvandling till ätbart kött. Texterna spänner från det innerliga, komiska och gulliga till död och existentiell utsatthet. Boken inleds med att redaktörerna presenterar en översikt av hur djur har framställts, uppmärksammats och studerats inom humanistisk forskning. Därefter följer artiklarna. Här följer Elin Lundquist på plats bevakningen av den fågeljakt som årligen äger rum på Malta, utifrån de ”affektiva logiker” som motiverar fågelskådare att bege sig dit. Mattias Frihammar skriver om hur ett vildmarkgalleri låter såväl levande som monterade djur bli utgångspunkt för hanterandet av frågor om lokal identitet. Lars Kaijser visar i sin undersökning av offentliga akvarier hur kunskap om hajar gestaltas och hur dessa iscensättningar samtidigt ofta rymmer ambivalenta och motstridiga drag. Sverker Hyltén-Cavallius riktar blicken mot förevisandet av utdöda djur på naturhistoriska museer, med ett särskilt fokus på hur själva dödsögonblicken skildras. Susanne Nylund Skog undersöker fågelskådares berättelser som uttryck för ett samlande och visar på de olika statusmarkeringar som detta samlande rymmer. Simon Ekström skriver om hur skämtteckningar föreställande humrar tangerar både djurrättsfrågor och mänsklig ångest. Helena Hörnfeldt uppehåller sig kring hur olika djurrädslor många gånger kan spåras till den diffusa gränsdragningen mellan människa och djur. Michelle Zethson undersöker hur slakt och tillredning av döda djur resulterar i ett "köttblivande" avsett för mänsklig konsumtion. Antologin avslutas med en kommenterande epilog från redaktörerna.
***
In this volume of studies, Animal: Moments of Affect, Moments of Pain, eight ethnologists apply a cultural perspective to people’s varied and complex relationships with other species. The contributions focus on wild animals, that is, those that are rarely found in the authors’ immediate vicinity. Based on ongoing research, the articles discuss themes such as conflicts and joys in the birdwatching world, charismatic animals in various exhibition contexts, children’s fears, morbid animal jokes and the ritual transformation of living animals into edible meat. The texts range from the tender, comical and cute to death and existential vulnerability. The book begins with the editors presenting an overview of how animals have been produced, noticed and studied in a mostly Nordic humanistic research context. Then the articles follow. Based on the idea of affective logic, Elin Lundquist follows the on-site monitoring of the bird hunting that takes place annually in Malta. Mattias Frihammar uses observations at a wilderness gallery with taxidermied animals to reflect on local identity. Lars Kaijser examines the ambivalent and conflicted portrayal of sharks in public aquariums. Sverker Hyltén-Cavallius writes about the death of extinct animals and how this is displayed in natural history museums. Susanne Nylund Skog examines birdwatchers’ stories as an expression of collecting and as a way of manifesting status. With lobster cartoons as a starting point, Simon Ekström shows how these depict both animal rights issues and human anxiety. Helena Hörnfeldt investigates animal fear and the diffuse boundary between humans and animals. Proceeding from different depictions of slaughter and the preparation of meat, Michelle Zethson problematizes how some animals are made edible. The volume ends with an epilogue by the editors commenting on the findings.
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
I mellankrigstidens Sverige fungerade den psykiatriska diagnosen psykopati som ett kontroversiellt men kraftfullt verktyg för hantering av människor som inte lyckades leva upp till tidens medborgerliga ideal. Diagnosen byggde på föreställningar om ett brett spektrum av biologiskt grundade störningar i gränslandet mellan normalitet och egentlig sinnessjukdom. Störningarna antogs ta sig uttryck i exempelvis homosexualitet, hysteriska anfall, känslokyla, mytomani eller koncentrationssvårigheter.
En annan kontroversiell diagnos var paranoia querulans eller kverulansparanoia, en sjukdom som kopplades till framväxten av den moderna rättsstaten, och vars främsta uttryck antogs vara ett omåttligt klagande över oförrätter. Här handlade det alltså snarare om ett överdrivet utnyttjande av ens medborgerliga rättigheter. Ett särskilt dilemma var att det slags beteende som vanligtvis låg till grund för diagnos och påföljande tvångsintagning på sinnessjukhus, nämligen idogt brevskrivande till myndigheter, också var det som krävdes för att ta sig ut.
I De samhällsbesvärliga undersöker idéhistorikern Annika Berg hur patienter beskrivna som psykopater eller kverulanter kunde förhandla om utskrivning med läkare och myndigheter i 1930- och 40-talens Sverige. Det här var en tid då den psykiatriska vården byggdes ut kraftigt till följd av ett upplevt behov, men också skapades om till en mindre sluten apparat med möjligheter till försöksutskrivning och öppnare vårdformer. Det var också en tid då psykiatrin angreps från olika håll, och anklagades för att spärra in folk på lösa grunder, med hjälp av flexibla gränsdiagnoser som psykopati eller kverulansparanoia. Mot bakgrund av detta, hur gick hanteringen av psykopater och kverulanter ihop med tidens tankar om medborgerliga fri- och rättigheter och den faktiskt utvidgade demokratin? Hur betraktade patienterna sig själva? Och hur påverkades förhandlingarna i enskilda fall av föreställningar om exempelvis klass, kön och sexualitet?
***
In inter-war Sweden, the psychiatric diagnosis of psychopathy served as a controversial but powerful tool for the management of people who failed to live up to contemporary civic ideals. The diagnosis was based on theories of a broad spectrum of biologically-based disorders in the borderland between normality and actual mental illness. The disturbances were assumed to manifest themselves as, for example, homosexuality, hysterical attacks, emotional coldness, mythomania, or restlessness.
Another controversial diagnosis was paranoia querulans or querulous paranoia, a disease that was linked to the emergence of the modern state and its rule of law, and thought to manifest itself mainly in hyperbolic complaints against supposed wrongdoings. Thus, the disorder implicated an excessive use of one's civil rights. A particular dilemma related to this disease was that the kind of behaviour that had usually led to the diagnosis and subsequent psychiatric confinement, namely a ardent manner of writing letters to public authorities, was precisely what was required for discharge.
In De samhällsbesvärliga (The Social Troublemakers), historian of science and ideas Annika Berg examines how patients described as psychopaths or querulants could negotiate for discharge with doctors and authorities in 1930s and 40s Sweden. This was a period in time when the system of psychiatric care in Sweden was greatly expanded in answer to a perceived shortage, but was also transformed into a somewhat more open apparatus with possibilities to apply for preliminary discharge and other forms of outpatient solutions. It was also a time when psychiatry was under attack from different quarters, and psychiatrists were accused of using flexible diagnoses such as psychopathy to confine people wrongly. Against this backdrop, how did the management of psychopaths and querulants fit with contemporary ideals of citizenship and democracy? How did the patients view themselves? And how were negotiations in individual cases affected by notions of, for example, class, gender and sexuality?
Detaljerad information
