Part of
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
I denna antologi skriver åtta etnologer utifrån ett kulturvetenskapligt perspektiv om människors varierade och komplexa relationer till andra arter. Bidragen är tydligt vinklade mot vilda djur, alltså sådana som sällan ingår i det egna hushållet eller rör sig i vår omedelbara närhet. Med utgångspunkt i pågående forskning diskuterar författarna teman som konflikter och glädjeämnen i fågelskådarvärlden, karismatiska djur i olika utställningskontexter, barns rädslor, morbida djurskämt och levande djurs rituella omvandling till ätbart kött. Texterna spänner från det innerliga, komiska och gulliga till död och existentiell utsatthet. Boken inleds med att redaktörerna presenterar en översikt av hur djur har framställts, uppmärksammats och studerats inom humanistisk forskning. Därefter följer artiklarna. Här följer Elin Lundquist på plats bevakningen av den fågeljakt som årligen äger rum på Malta, utifrån de ”affektiva logiker” som motiverar fågelskådare att bege sig dit. Mattias Frihammar skriver om hur ett vildmarkgalleri låter såväl levande som monterade djur bli utgångspunkt för hanterandet av frågor om lokal identitet. Lars Kaijser visar i sin undersökning av offentliga akvarier hur kunskap om hajar gestaltas och hur dessa iscensättningar samtidigt ofta rymmer ambivalenta och motstridiga drag. Sverker Hyltén-Cavallius riktar blicken mot förevisandet av utdöda djur på naturhistoriska museer, med ett särskilt fokus på hur själva dödsögonblicken skildras. Susanne Nylund Skog undersöker fågelskådares berättelser som uttryck för ett samlande och visar på de olika statusmarkeringar som detta samlande rymmer. Simon Ekström skriver om hur skämtteckningar föreställande humrar tangerar både djurrättsfrågor och mänsklig ångest. Helena Hörnfeldt uppehåller sig kring hur olika djurrädslor många gånger kan spåras till den diffusa gränsdragningen mellan människa och djur. Michelle Zethson undersöker hur slakt och tillredning av döda djur resulterar i ett "köttblivande" avsett för mänsklig konsumtion. Antologin avslutas med en kommenterande epilog från redaktörerna.
***
In this volume of studies, Animal: Moments of Affect, Moments of Pain, eight ethnologists apply a cultural perspective to people’s varied and complex relationships with other species. The contributions focus on wild animals, that is, those that are rarely found in the authors’ immediate vicinity. Based on ongoing research, the articles discuss themes such as conflicts and joys in the birdwatching world, charismatic animals in various exhibition contexts, children’s fears, morbid animal jokes and the ritual transformation of living animals into edible meat. The texts range from the tender, comical and cute to death and existential vulnerability. The book begins with the editors presenting an overview of how animals have been produced, noticed and studied in a mostly Nordic humanistic research context. Then the articles follow. Based on the idea of affective logic, Elin Lundquist follows the on-site monitoring of the bird hunting that takes place annually in Malta. Mattias Frihammar uses observations at a wilderness gallery with taxidermied animals to reflect on local identity. Lars Kaijser examines the ambivalent and conflicted portrayal of sharks in public aquariums. Sverker Hyltén-Cavallius writes about the death of extinct animals and how this is displayed in natural history museums. Susanne Nylund Skog examines birdwatchers’ stories as an expression of collecting and as a way of manifesting status. With lobster cartoons as a starting point, Simon Ekström shows how these depict both animal rights issues and human anxiety. Helena Hörnfeldt investigates animal fear and the diffuse boundary between humans and animals. Proceeding from different depictions of slaughter and the preparation of meat, Michelle Zethson problematizes how some animals are made edible. The volume ends with an epilogue by the editors commenting on the findings.
Academic co-ordinator is Lena Gerholm, Professor, Ethnology, Stockholm University: https://orcid.org/0000-0002-6275-0371
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
De allra flesta har erfarenhet av att städa. Vissa städar som yrke, de flesta städar sitt hem, åt sina gamla föräldrar eller andra släktingar. Att ha ett städat hem är förknippat med både respektabilitet och status. Utförandet av själva sysslan – vare sig det gäller att ta hand om andras eller sin egen smuts – har däremot påfallande låg status, vilket tenderar att smitta personen som måste befatta sig med den. På så sätt genomsyras städning av makthierarkier kodade av bland annat genus, klass, sexualitet och ras.
Trots att städning aktiverar en rad politiskt och existentiellt brännbara frågor är den märkligt frånvarande inom forskningen, något som denna bok vill råda bot på. Utgångspunkten är antropologisk och materialet består av intervjuer med människor i samtidens Sverige om deras städvanor och upplevelser av att hålla rent omkring sig. Boken kretsar kring frågor om städning som kulturell symbol, kroppslig praktik, temporalitet och uttryck för omsorg om det förfallna. Genom att undersöka vad städning betyder i människors liv - hur den upplevs, organiseras och fördelas i vardagen – diskuteras hur det kommer sig att en så central del av våra liv som det materiella omsorgsarbetet är så lågt värderat i samhället.
***
Cleaning is central to all societies. It is an experience shared by almost everyone. A clean home is related to both respectability and status. The mere execution of the deed – whether it concerns taking care of other peoples’ dirt or ones’ own – ranks, however, strikingly low, contaminating everyone who has to perform it. Therefore, cleaning is permeated by hierarchies of for instance gender, class, sexuality and race.
Even though cleaning activates several existential and politically burning questions, it is surprisingly non-existing in research. The point of departure for this study is anthropological, and the material is a number of interviews with Swedes of today about their habits and experiences of cleaning. In focus are questions of cleaning as a cultural symbol, a bodily practice, temporality, and as an expression of taking care of decay. By investigating the meaning of what cleaning means to people – how it is experienced, organized, and distributed in everyday life – I want to discuss how such a central part of our existence is regarded as something that lacks value.
Detaljerad information
