Part of
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
De allra flesta har erfarenhet av att städa. Vissa städar som yrke, de flesta städar sitt hem, åt sina gamla föräldrar eller andra släktingar. Att ha ett städat hem är förknippat med både respektabilitet och status. Utförandet av själva sysslan – vare sig det gäller att ta hand om andras eller sin egen smuts – har däremot påfallande låg status, vilket tenderar att smitta personen som måste befatta sig med den. På så sätt genomsyras städning av makthierarkier kodade av bland annat genus, klass, sexualitet och ras.
Trots att städning aktiverar en rad politiskt och existentiellt brännbara frågor är den märkligt frånvarande inom forskningen, något som denna bok vill råda bot på. Utgångspunkten är antropologisk och materialet består av intervjuer med människor i samtidens Sverige om deras städvanor och upplevelser av att hålla rent omkring sig. Boken kretsar kring frågor om städning som kulturell symbol, kroppslig praktik, temporalitet och uttryck för omsorg om det förfallna. Genom att undersöka vad städning betyder i människors liv - hur den upplevs, organiseras och fördelas i vardagen – diskuteras hur det kommer sig att en så central del av våra liv som det materiella omsorgsarbetet är så lågt värderat i samhället.
***
Cleaning is central to all societies. It is an experience shared by almost everyone. A clean home is related to both respectability and status. The mere execution of the deed – whether it concerns taking care of other peoples’ dirt or ones’ own – ranks, however, strikingly low, contaminating everyone who has to perform it. Therefore, cleaning is permeated by hierarchies of for instance gender, class, sexuality and race.
Even though cleaning activates several existential and politically burning questions, it is surprisingly non-existing in research. The point of departure for this study is anthropological, and the material is a number of interviews with Swedes of today about their habits and experiences of cleaning. In focus are questions of cleaning as a cultural symbol, a bodily practice, temporality, and as an expression of taking care of decay. By investigating the meaning of what cleaning means to people – how it is experienced, organized, and distributed in everyday life – I want to discuss how such a central part of our existence is regarded as something that lacks value.
Detaljerad information
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
The study of affect has become a dynamic field spanning a range of disciplines from psychology over neuroscience to philosophy and cultural studies. Little attention however has been payed to material culture. This book presents an innovative set of ethnographies of the affective relations between people and things. It tackles the sensual experiences of materiality, through taste, sounds, smells and touch that are hard to verbalize or represent in images.
Evocative situations are detailed, like for instance the packing of a suitcase at the splitting of a marriage; how people in the besieged Sarajevo were both helped and humiliated by the aid received from abroad; how the parting of objects after the parents’ death may result in siblings never talking to one another again. These ethnographies from Scandinavia, the Balkans and the US, focus on what affects do in everyday life rather than what they are. The volume is also provided with chapters that put the studies of affects in ethnology and anthropology in a wider scholarly frame and discuss theories and methods applied in the book.
Sensitive Objects in the first place addresses scholars and students in Ethnology, Anthropology, Sociology and Cultural Studies, as well as other readers interested in affects and emotions, material culture, tourism, innovations, and post-socialism.
***
I dagens forskning har det uppstått ett dynamiskt fält där så vitt skilda vetenskaper som filosofi och neurovetenskap, psykologi och filmvetenskap börjat föra dialoger med varandra. Det handlar då om affekters inverkan på liv och handling. Mycket av den forskningen har än så länge rört sig på ett principiellt plan. Med den här boken ger sig etnologer och antropologer i kast med det konkreta – tingen och de olika affektiva kopplingar som uppstår mellan människor och den omgivande materiella kulturen. Mängder av kunskap förmedlas via sinnena – smaken, ljuden, lukten och beröringen som är svåra att verbalisera eller förmedla via bilder eller symboler.
I Sensitive Objects finns förtätade etnografiska beskrivningar av situationer som t ex hur den kappsäck som en uppriven hustru, en deporterad, – eller varför inte en vanlig resenär – packas full av såväl hopp som förtvivlan; hur ett arvskifte ger ting från föräldrahemmet ett affektionsvärde som kan få syskon och efterlevande att kapa alla band och hellre gå till domstol än börja samtala; eller hur de belägrade invånarna i staden Sarajevo under kriget fick paket med mat och förnödenheter som inte bara lindrade utsattheten utan också ökade känslan av förnedring och vanmakt. I dessa och ytterligare typfall analyseras användbarheten av ett affektivt perspektiv vid förståelsen av relationen mellan människor och tingen omkring dem. Etnografin i boken tar läsaren med till olika delar av Skandinavien, till ett oroligt Balkan och en resa genom södra USA. I tre av bidragen diskuteras också hur affektstudier kan komma till praktisk användning i tillämpade innovationsstudier. Boken inleds med en utförlig diskussion där de affektiva perspektiven sätts in i en etnologisk och antropologisk kontext. Särskilt utrymme ägnas här de metodologiska och teoretiska utmaningar som detta öppnar för.
Den här boken är visserligen ett pionjärarbete i sitt slag inom de nämnda disciplinerna, men vänder sig också till forskare och studenter inom sociologi, kultur- och turismstudier, och naturligtvis till en bredare läsekrets med intresse för studiet av känslor, musik, materiell kultur, innovationer och postsocialism.
Detaljerad information
