TY - BOOK AU - Berg, Annika PY - 2019 TI - De samhällsbesvärliga T1 - Förhandlingar om psykopati och kverulans i 1930- och 40-talens Sverige AB - ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online) I mellankrigstidens Sverige fungerade den psykiatriska diagnosen psykopati som ett kontroversiellt men kraftfullt verktyg för hantering av människor som inte lyckades leva upp till tidens medborgerliga ideal. Diagnosen byggde på föreställningar om ett brett spektrum av biologiskt grundade störningar i gränslandet mellan normalitet och egentlig sinnessjukdom. Störningarna antogs ta sig uttryck i exempelvis homosexualitet, hysteriska anfall, känslokyla, mytomani eller koncentrationssvårigheter.En annan kontroversiell diagnos var paranoia querulans eller kverulansparanoia, en sjukdom som kopplades till framväxten av den moderna rättsstaten, och vars främsta uttryck antogs vara ett omåttligt klagande över oförrätter. Här handlade det alltså snarare om ett överdrivet utnyttjande av ens medborgerliga rättigheter. Ett särskilt dilemma var att det slags beteende som vanligtvis låg till grund för diagnos och påföljande tvångsintagning på sinnessjukhus, nämligen idogt brevskrivande till myndigheter, också var det som krävdes för att ta sig ut.I De samhällsbesvärliga undersöker idéhistorikern Annika Berg hur patienter beskrivna som psykopater eller kverulanter kunde förhandla om utskrivning med läkare och myndigheter i 1930- och 40-talens Sverige. Det här var en tid då den psykiatriska vården byggdes ut kraftigt till följd av ett upplevt behov, men också skapades om till en mindre sluten apparat med möjligheter till försöksutskrivning och öppnare vårdformer. Det var också en tid då psykiatrin angreps från olika håll, och anklagades för att spärra in folk på lösa grunder, med hjälp av flexibla gränsdiagnoser som psykopati eller kverulansparanoia. Mot bakgrund av detta, hur gick hanteringen av psykopater och kverulanter ihop med tidens tankar om medborgerliga fri- och rättigheter och den faktiskt utvidgade demokratin? Hur betraktade patienterna sig själva? Och hur påverkades förhandlingarna i enskilda fall av föreställningar om exempelvis klass, kön och sexualitet?***In inter-war Sweden, the psychiatric diagnosis of psychopathy served as a controversial but powerful tool for the management of people who failed to live up to contemporary civic ideals. The diagnosis was based on theories of a broad spectrum of biologically-based disorders in the borderland between normality and actual mental illness. The disturbances were assumed to manifest themselves as, for example, homosexuality, hysterical attacks, emotional coldness, mythomania, or restlessness.Another controversial diagnosis was paranoia querulans or querulous paranoia, a disease that was linked to the emergence of the modern state and its rule of law, and thought to manifest itself mainly in hyperbolic complaints against supposed wrongdoings. Thus, the disorder implicated an excessive use of one's civil rights. A particular dilemma related to this disease was that the kind of behaviour that had usually led to the diagnosis and subsequent psychiatric confinement, namely a ardent manner of writing letters to public authorities, was precisely what was required for discharge.In De samhällsbesvärliga (The Social Troublemakers), historian of science and ideas Annika Berg examines how patients described as psychopaths or querulants could negotiate for discharge with doctors and authorities in 1930s and 40s Sweden. This was a period in time when the system of psychiatric care in Sweden was greatly expanded in answer to a perceived shortage, but was also transformed into a somewhat more open apparatus with possibilities to apply for preliminary discharge and other forms of outpatient solutions. It was also a time when psychiatry was under attack from different quarters, and psychiatrists were accused of using flexible diagnoses such as psychopathy to confine people wrongly. Against this backdrop, how did the management of psychopaths and querulants fit with contemporary ideals of citizenship and democracy? How did the patients view themselves? And how were negotiations in individual cases affected by notions of, for example, class, gender and sexuality?Academic co-ordinator is Roger Qvarsell, Emeritus Professor, History of Ideas and Sciences, Linköping University: https://orcid.org/0000-0002-6801-448X PB - Kriterium CY - Sweden KW - sexualitet KW - kön KW - klass KW - intersektionalitet KW - Carl Lindhagen KW - Ruth Svensson KW - Bror Gadelius KW - Alfred Petrén KW - Viktor Wigert KW - Sinnessjuklagen KW - Sinnessjuknämnden KW - medborgarskap KW - rättshaveri KW - kverulanter KW - kverulans KW - paranoia querulans KW - kverulansparanoia KW - psykopater KW - psykopati KW - sinnessjukvård KW - diagnoser KW - psykiatri SN - 978-91-7061-761-4 DO - 10.22188/kriterium.15 SE - 384